fredag 30 mars 2007

Por fin!

Efter 4 (!) månaders förtvivlat tjat från min sida har jag nu fått lön för frilansjobb som jag gjorde under november och december. Jag är äcklad av att det finns människor som el cerdo machista, och förstår verkligen inte hur han tänker. Hur kan man mevetet hålla sig undan fyra månader för att slippa betala vad (som för honom måste vara) en struntsumma. Dessutom säger han att jag ljuger om vilken summa vi kom överens om (som dessutom han föreslog), och den summan jag nu fått utbetald är betydligt lägre. Skäms, vuxna människa!

Nej, det var sista gången jag gick med på ett muntligt avtal. Det finns tydligen bedragare i alla åldrar. Jag vill inte svära här, men ni ska veta att jag går omkring och gör det hemma i lägenheten när ingen hör. Det enda positiva är att jag slipper ringa och tjata på honom (en man på 60 +), det är ju för tusan pinsamt.

Bild på ett svin, eller om man så vill, min före detta uppdragsgivare. Foto: Annika Elm

torsdag 29 mars 2007

Lov, soppa, tvättmaskin

Sitter med en skål linssoppa (tredje gången den här veckan) till lunch. I morgon börjar påsklovet, efter drygt en vecka i skolan. Det är en fördel med att bo i ett katolskt land. Katolskt = många helgon = många röda dagar=många klämdagar. Här kallar man den minisemester som blir när man tar en klämdag för puente, bro. Riktigt långa puentes kallas för aqueductos.

I morse var en kille här för att laga tvättmaskinen. Den gick sönder för första gången i december. Sist vi tvättade gav den ifrån sig samma jämrande ljud som strax innan den gav upp i julas, så det var dags att kalla på hjälp igen.

Ok, berätta för mig, sa reparatören. Vadå berätta, maskinen är trasig, den centrifugerar inte. Tydligen kan det finnas en massa fel på en tvättmaskin. I brist på spanska fackord i hemelektronik försökte jag likna det ljud som maskinen gett ifrån sig, vilket resulterade i att vi satt och lyssnade i säkert en kvart efter det där ljudet. Men maskinen gick så tyst och fint som aldrig förr.

Efter att ha baxat ut maskinen, dragit i några sladdar och vridit på några rattar sa han att han inte kunde hitta något fel, och rev upp en repa i parketten när han tryckte tillbaka jävulskapet. Jag litar inte riktigt på varken honomeller maskinen, men vi får väl se.

Nu ska jag speedföna håret och springa till metron. Ciao!

söndag 25 mars 2007

Helt slut

Just nu ligger hela familjen Eriksson och slumrar i lägenheten. Det har varit en tuff helg. Mycket mat, sol och stoj.

Igår bliv det indiskt på Taj Mahal(c/ Belén i Chueca), mycket bättre än första gången vi var där. Därefter ett par barer, varav den ena hade ett ovanligt välmanikyrerat och välkammat klientel. Eftersom vi befann oss i hjärtat av Chueca låter jag läsaren dra slutsatsen själv och citerar i stället en av mina nya lärares kommentar om stadsdelen känt som spaniens bögmecka: "Esto es la leche!"

Ibland måste man bara älska det.

Idag blev det Retiron igen. Det ända rätta när stan är stängd och solen är på.

Bild på vår metrostation.

torsdag 22 mars 2007

Värt att nämna

är för övrigt att jag spikade upp tavlan i sovrummet, som D kämpat med att få upp i flera dagar, på två röda. Är man dotter till en snickare så är man:)

Du är söt älskling, men någon spikmästare blir det nog inte av dig.

Lägesrapport

Kursen på universitetet började igår. Precis som på Nebrija är en överhängande majoritet av studenterna kineser. De är verkligen över allt! Resten är amerikaner och några enstaka procent (inklusive mig själv) kommer från andra länder. Ämnena och lärarna verkar bra. Efter de obligatoriska lektionerna kommer det hållas fria seminarier i ämnen som historia, konst, politik etc. Allt knytet till Spanien såklart. På måndagar visas spansk film. Längtar.

Nu sitter jag och väntar på att D ska komma hem med sin familj. Han har varit och hämtat dem på flygplatsen. Ikväll blir det middag på La Vaca Argentina här i chueca. Min favorit hittills när det gäller kött.

Ska försöka ringa H innan de kommer. Hon ska åka hem till colorado för att gå på bröllop, hoppas bara att hon inte hunnit åka ännu.

I morgon är det en vecka tills mammsen och pappsen kommer hit!

måndag 19 mars 2007

Tredje gången gillt

Ikväll blir det IKEA för tredje gången. Vi har satt som mål att fixa de inredningsdetaljer som vi planerat innan våra besök hemmifrån sätter igång. På torsdag landar Ds familj och mina päron kommer helgen efter, därav slutspurten.

Det är så lätt att man glömmer bort planerna. Vi har bott här i snart fem månader och ännu inte fått upp tavlorna :). Fast det tog mig ett år att komma i ordning när jag flyttade ut från korridorsrummet och in i min första egna etta, så det kanske inte är så konstigt.

Igår konstaterade vi också stolt att det här är den längsta tiden vi spenderat tillsammans. Det har alltid kommit en resa, ett exjobb eller ett utbytesår ivägen annars. Men nu har vi alltså gnagt på varandra i fem månader, snart sex. Det konstiga är att det faktiskt blir roligare för varje dag. Jag undrar om det är jag som är lätt att bo med, eller om det är D.

söndag 18 mars 2007

Galna hästar

Igår såg jag en häst hoppa på alla fyra för första gången. Vi var på en häst och flamencoshow som heter Passionata Andaluza. Hästarna var vackra och dresserade som hundar. De stog på bakbenen, hoppade, gick i mönster och dansade. Och tuggade fradga. Jag tycker alltid att det är jobbigt att se, det verkar liksom som att de mår dåligt och är stressade då.

Det är väl inte heller så konstigt att de är rädda. Tänk bara att vara omringad av några tusen skrikande och klappande människor, som dessutom bränner av blixt efter blixt. Herregud, jag skulle gömma mig i min egen armhåla. Synd att de inte förstår att vi apploderar med värme.
Hästarnas akrobatnummer blandades med flamencodans och just passionerad sång, även om ljudkvaliteten lämnade en del att önska. Dansen däremot var grym. Den vill jag se mer av.




Det var grymt svårt att fotografera. Vi satt allra längst fram och jag lyckades knäppa en enda bild med lite tillstymmelse till skärpa. Voila! På den lilla bilden försöker jag fånga en häst mitt i jämfotahoppet. Det är den vita suddiga fläcken som svävar över makren som är hästen :)

fredag 16 mars 2007

Tapas och bio

Det har varit ännu en underbart vacker dag här i Madrid. I helgen blir det storstädning eftersom vi väntar besök av Ds familj i veckan som kommer. Sen ska vi titta på vårmode till D. Jag ska bara köpa blommor till bakongen.

Nu ska vi svänga ihop några tapas och sen blir det bio. El Ultimo Rey de Escocia.

torsdag 15 mars 2007

Mailkonversation en vanlig torsdag

D: Min nästa fråga är vad det blir för något gott till middag ikväll? Det är ju ändå vår lilllördag så att öppna påsen med salta sillarna vore ju inte mer än rätt J

Linn: hahaha, de där salta sillarna kan känna sig stekta! Tänkte att vi kör på kycklingklubbor med senap och soya, och så kanske ett smaksatt ris till.


Vi har egentligen ett väldigt djupt förhållande. Men det kommer inte fram i mailen.

För hett för sneakers

Jaha, då har fotsvettssäsongen börjat. Det är oficiellt sett för hett för sneakers, upptäckte jag igår efter en promenad på campus. Värst är det i metron, där tempen tenderar att tryckas ungefär tio grader extra uppåt. Värme har aldrig varit bra för kroppsodörerna.
Bild.

Svenska för invandrare

Aldrig trodde jag väl att jag skulle behöva lära mig svenska igen. Men nu blir det till att plugga grammatik, för sedan igår ger jag privatlektioner i svenska. Min första elev är från Alaska, med kopplingar till Sverige. Kunde inte sova på hela natten för jag låg och tänkte ut alla roliga övningar jag ska hitta på. Älskar att förbereda saker och göra smarta mappar i datorn. Tjo! Det bästa med jobbet är att man kan bestämma helt och hållet själv hur mycket man vill jobba, och så gör man ju något bra.

Igår var jag på Complutense för första gången för att hämta alla anmälningspapper. Herregud vilken stor skola. Fast det är väl fel att kalla den skola. Med dryga 120 000 studenter är det snarare en egen stad, heter ju till och med Ciudad Universitaria. Universitetsstaden kändes som ett amerikanskt campus i jätteformat. Lunchande och festande ungdomar på varenda gräsfläck.

Kursen börjar på onsdag så nu ska jag stenplugga spansk grammatik med. Vill inte hamna längre ner än jag var när jag slutade på Nebrija i februari. Nu: Gym


Foto: Image Bank Sweden

onsdag 14 mars 2007

Retiron

Nu är retiron som bäst. Gräset är grönt men ännu inte torrt. Träden blommar och det luktar underbart. Så här såg det ut i söndags, när vi tillbrignade dagen på en filt med El País och alla dess söndagsilagor. Det ser lovande ut inför våren.

Sagornas Segovia

I lördags tog vi pendeltåget till Segovia. Det tog två timmar enkel och utsikten var fantastisk. Tempreraturen sjönk under hela resan. Från 16 när vi lämnade Madrid klockan 8 till 2 grader när vi kom fram till Segovia kl 10. I sommarjackor var det kallt.

Segovia är en vacker stad, och som oftast är det den gamla stadskärnan som förtrollar. Den är rättså liten, så det är gångavstånd till allt som ligger inom stadsmurarna. Vad bör man då göra i Segovia?

1. Börja med att faschineras av den 1000 år gamla akvedukten som skuter ut från gamlastan och bryter av snyggt mot allt det nya. Mycket större än vi hade föreställt oss.

2. Kolla in Katedralen i gotisk stil. Vi nöjde oss med att se den från utsidan, det är där de brukar vara som mest spetakulära. Det känns som att om man har sett insidan av tio katedraler har man sett alla.

3. Besök slottet (Alcazar, visst som discogruppen) på förmiddagen, det vill säga innna kl 14, då de guidade turistturerna kommer dit. Slottet var vackert innuti men väldigt sparsmakat. Precis som katedralen är det utsidan som räknas.

4. Ät helgrillad spädgris. Man behöver inte ta in en hel gris, vi nöjde oss med varsin portion. Till efterrätt provade vi en typisk segoviansk efterrätt som jag inte kommer ihåg namnet på, det var en slags kaka med mild smak av äpple och kanel, kantad med marsipan. Väl värd att prova.

5. Ett snabbt besök på världens minsta museum. El museo del antigua brujeria är visserligen bara ett litet rum stort, men rymmer många läskiga grejer som jag bara trodde fanns i sagor. Det handlar alltså om gammal häxkonst, och här finns allt från opium till konstiga kristaller och gamla djurtassar.


Man gör Segovia på en dag, även om tågresan är i längsta laget för en dagsresa. I efterhand har vi hört att det ska finnas bussar som går på en timme.

Tåget till Segovia går att ta från Atocha och Recoletos. Det går också förbi Nuevos ministerios och Camatíns stationer, om man bor längre från centrum. Det kostar omkring 10€ tur och retur för en person. Alcazar kostar 4€. På turistinformatonen som ligger precis vid akvedukten kan man få bra kartor med bilder på alla sevärdheter, det finns ett 40-tal.

fredag 9 mars 2007

Idag Madrid, i morgon Segovia

Ärsh, blogger raderade just mitt inlägg mitt i skrivandet. Det har varit en dag utan andetag känns det som. Lunchade med min amerikanska vänn H och kollade in hennes nya lägenhet+rumskompis i Vista Alegre. Fick en blomma i försenad inflyttningspresent, så nu är det dags att fixa något till henne. Har väl ungefär 5 månader på mig...

Ikväll blir det sushi och tidigt imorgon tar vi tåget till Segovia för att kolla in slottet som sägs vara modellen för disneys logga. Tydligen är helgrillad spädgris den traditionella maten i Segovia, så vi får väl se om jag kommer hem en erfarenhet rikare.

Hoppas ni får en fin helg!

Linn

Lika? Bilderna kommer härifrån och härifrån.

torsdag 8 mars 2007

Stackars intervjuoffer

Tittar på nyheterna som inleds med att en 21 åring tjej har mördat sin 16 åriga svägerska under eftermiddagen. Självklart finns intervjuer med alla från gatsoparen som gick förbi till flickans mamma, som helt klart är i chock när hon berättar om vad som hänt . Nyheterna visar bilder på hur hon springer runt på platsen, drar sitt hår och så småningom faller ihop på trottoaren.

Vad hände med att lämna vittnen och inblandade som är känslomässigt påverkade ifred? En person som påverkats av ett trauma kan vara i ett sånt tillstånd att de inte kan tacka nej till intervjuer etc. och kanske inte ens kommer ihåg vad som hänt efteråt. De kan alltså inte se till sin egen och sina näras integritet, och då tycker jag det är mediernas skyldighet att ge dem den tillbaka. Men så funkar det inte här. Ibland kan det vara rent äckligt hur de vältrar sig i andras olycka, på nyhetsplats dessutom.

En annan intressant aspekt är att det inte finns någon intervju med polis, advokat eller expert av något slag, utan man har helt gått på den känslomässiga linjen. Nu vet ju inte jag hur polisen hanterar informationen här. Kanske är de mer stränga. Skillnaderna i det färdiga nyhetsmaterialet blir i alla fall milsvida.

Jag överlevde

Nej, men matchen var faktiskt kul. Baren var full av tyskar och spanjorer, så det blev ett himla liv. Vi hejade på Real (byter lag för varje match), men de spelade faktiskt sämre och förlorade.

Idag skiner solen (bra för min nysådda små frön) och jag har en drös med grejer att fixa. I morse bakade jag en äppelkaka, nu ska jag sätta igång en tvättmaskin och en diskmaskin innan jag sticker till gymmet.

Bilden kommer härifrån.

onsdag 7 mars 2007

Hur kul är fotboll?

Om fem minuter kommer D hem och då ska vi gå ut på nån bar och kolla på en fotbollsmatch. Gud, jag gör verkligen allt för honom. :)

L

Regn, regn, regn

I morse spöregnade det så det bidde ingen promenad. Våren drar på sig länge här, men jag har redan sett ett par amerikaner i flip-flop. Är det ett vårtecken?


Mina Havaianas har jag än så länge bara på gymmet. Bild från Mary-Kate and Ashely Style

tisdag 6 mars 2007

Om lukt


















När jag klev ut på balkongen här om dagen var hela luften fylld av en lukt som man känner igen, svensk grillsommar. Alltså en svag doft av grillat mixat med några havsstänk och sol. Tänk att en liten lukt kan ta en tillbaka i tiden så enkelt, och så konstigt att man kan känna havslukt mitt inne i den iberiska halvön.

En annan doft som tar mig tillbaka lika snabbt är avlopp blandat med chilios och jordnötter. Då är det thailand vi paratar om, och jag har känt den här nere i Madrid fera gånger.

Om jag skulle sammanfatta Madrid med en lukt så skulle den komponeras av en not avgaser, en cigarettrök, en kaffe och en toppnot av tantparfym.

Lukt på människor kan vara ett känsligt kapitel, så jag ska inte gå in så djupt på det. Men visst är det intressant hur dofter kan explodera när de kombineras med en speciell person. Alla människor passar ju inte i samma parfym, men om rätt parfym sätts på rätt kropp kan det bli magiskt.

En doft ger en slags illusion om hur en person är, speciellt någon man inte känner. När jag ska köpa parfym i present till D så försöker jag hitta en som ger mig en rätt bild av hur jag uppfattar honom. Men egentligen borde jag ju känna hur den luktar på just honom. Som tur är har det inte blivit någon mismatch, men även om parfymen passar honom bra så föredrar jag enkla lukter. Som när han blivit varm av prommenaden hem från tåget, eller kombinationen av dagsgammal deo och ett par klunkar öl när han kramar om mig.

Visst är det konstigt, men när jag tänker efter så är det väldigt sällan det är parfymen som någon har på sig som gör att man reagerar på att personen i fråga luktar fräsht. Det är en kombination av allt, och värst blir det helt klart när någon försöker dölja sin egen lukt med alldeles för mycket parfym. Nej då föredrar jag ingen alls.

Jag kastar frisbee i svensk grillsommarlukt.

måndag 5 mars 2007

Bra att kunna

Mansgris på tre språk:

engelska: male chauvinist pig

spanska: cerdo machista

franska: phallocrate

Helt klart dagens mest användbaraa lärdom, och det har inget med D att göra. Han är en ängel.

Jag är inte militant feminist, inte äns nära. Men män är bara sådana svin ibland, precis som kvinnor. Skillnaden är att det finns ett ord för männen, och det är användbart.

En framtida favorit

Förra veckan lunchade jag (i sällskap av senaste Hola! med oscarsspecial) på ett superfräsht ställe. Faborit.

Egentligen en ganska klassisk salladsbar, men de är inte lätta att hitta här i Madrid. För dryga 5 euro får man en rejäl salladsskål där de plockar ihop ingredienserna som man pekar på. Men det bästa är att man kan få hemmagjort iste till maten, i vilken tesmak man vill och utan socker. Coca cola finns faktiskt inte, i stället kör de med smaksatt vatten, något som jag inte förstått det geniala i ännu.

Faborit har två lunchställen i Madrid, c/ Alcalá 21 vid Sol och 121 vid Goya. Bild från Chefspantry.

söndag 4 mars 2007

Sveriges bästa ambassadör

Igår åkte vi till IKEA. Åt köttbullar med brunsås och lingonsylt, lax med gravlaxsås och äppelkaka. Köpte salta sillar, ahlgrens bilar och godissnören i deras Tienda Sueca. Underbart med en bit Sverige ibland, och Ikea gör en verkigen stolt över att vara svensk. Tänk så mycket bra design.

Vi var på jakt efter lakan och lite annat smått till lägenheten, och hittade det här:











Tyra Blad, från inredningsfrälsaren IKEA.

Mommy, I wanna go to the zoo

Mitt i bakisfrukosten (croissant och chokladnapolitana) bestämde vi oss för att tillbringa söndagen på Madrid Zoo. Solen har verkligen stekt på oss idag, och vi har skrattat mycket, som man gör när man är på djurpark. Parken var fräsh och djuren verkade må bra, men vi hade gärna sett att de hade mer grejer att leka med och mer grönska i sina inhägnader.

Min och D's 5 i top, Roligaste djur:
  1. Apor, utan konkurrens. Underbara.
  2. Pingviner. Kan skaka på rupan samtidigt som de steppar.
  3. Flamingo. bra balans, och hysteriskt rolig gångstil.
  4. Tapir. Att se en tapir gäspa är ren underhållning.
  5. Människan. Nästan lika kul som att titta på alla de inhägnade djuren är att kolla hur människor bär sig åt. Hur barnen gör för att få ett gosedjuer och hur föräldrarna tar sig ur knipan. Hur mammor går på zoo i högklackat, och barnen som ropar på djuren och försäker prata med dem. Gulligt.

fredag 2 mars 2007

Sköna fredag..













Ikväll ska jag till hit och kolla på svensk film med spanska studenter. Det blir Saraband av Bergman. Studenterna ska tydligen ha en avancerad nivå på svenskan, ska bli jätteintressant att se hur "bra" de pratar eftersom jag själv ligger på samma nivå i spanskan.

Direkt efter ska D och jag ut och äta någonstans här i Chueca, kanske thailändskt.

Nu ska jag ut i solen och köpa blommor till balkongen.

Ciao!

Liv Ullman och Julia Dufvenius i bild från Cinema Scope

torsdag 1 mars 2007

Fina minnen...

Ska göra några fotoförstoringar att pryda lägenheten med och göra att den känns lite mer som "vår". Satt och kollade igenom mappen från min resa med L för ett år sedan, och jösses vad det drog ihop sig i magen. Jag måste tillbaka, är den känslan som fyller kroppen. Och jag vet att jag kommer tillbaka. (Fler bilder och mina dagböcker från redsan finns här)

Vackrast är nog bilderna från Vietnam, så de får bli en egen serie om 6 bilder. I eftermiddag ska jag kolla igenom Ds dator efter några snygga foton på oss att sätta i hallen. Lite exhibitionistisk får man vara, i alla fall i sitt eget hem.






































Bilder: En sjö någonstans på vägen till Hoi An. En kvinna grillar krabbor på stranden i Nha Trang. Utsiken från den högst belägna restaurangen på vår paradisö i söndra Thailand.