Förintelsen i retrospektiv i Madrid

Efter att nyligen ha sett om Pianisten och upptäckt vilka skatter som gömmer sig i Shoah Foundation på youtube, kan man väl säga att jag snöat in på förintelsen. Och nu upptäcker jag att ett retrospektiv av Claude Lanzmann börjar på Bellas Artes i övermorgon.

I två veckor kommer de visa hans filmer på sin lilla biograf för en spottstyver. (Är du under 26 kostar det 3,5 Euro) Och nu är bara frågan om man har möjlighet att ta sig dit på torsdag klockan 16 för att se Shoah - då Claude själv kommer närvara vid visningen.

Filmen är 9,5 timmar så det blir i så fall ett maratonpass utan likhet. Men de kommer också visa den två gånger á två delar på fyra och en halv timme veckan efter.

Här kan du läsa mer och hitta hela programmet.

Nytt i rutan

Igår spontanköpte vi en teve på Corte och släpade hem den i tunnelbanan. Efter drygga tre år utan television (eller det är väl en sanning med modifikation, vi har en femtonåring i garderoben som är för ful för att få synas) är det en upplevelse att se rörliga bilder på en skärm större än 13 tum igen.

Sen visar det sig att vi har digitalteve och 37 gratiskanaler i huset, och att man kan stänga av dubbningen på många av dem. Så nu har vi suttit som klistarade framför National Gepgraphic dokumentärer om farliga djur i oceanien och vargar som jagar rådjursungar hela morgonen. Zappade också fram ett Dawsons Creek maraton men kan inte vid gud förstå vad det var jag gillde med den serien. Nej vår TV ska INTE bli en tidstjuv inte.

Den riktiga nyheten jag ville komma till är att spansk public service slutade sända reklam under 2009. TVE 1 och 2 är sedan september helt reklamfria, viket är helt fantastiskt då nästan hälften av tiden tidigare gått åt till reklamsnuttar. En vanlig film tog minst tre timmer att se, men nu är det slut med det.

Semana polar

Ett par minusgrader och lika många centimeter snö och Madrid blir som vanligt ett stort kaos (det känns som en svag överdrift när nyhetsankarna använder begreppet "polarveckan") Flyg ställs in, dagis och skolor stängs, folk vågar inte bege sig ut på vägarna.

Men bor man mitt i stan innebär det en STOR fördel. Betydligt mindre folk på reorna, så om det är något den här helgen har bjudit på är det gangas. En underbar kappa, julklappsklocka och lite undies.

Tyckte väl jag kände igen mig

när jag såg trailern för Sex and the City 2. En viss minaret var svår att ta miste på, liksom poolområdet på La Mamounia. Vet ni var?

Nuevo Estocolmo

Förutom IKEA finns det ett fåtal ställen i Madrid där man kan få sig en svensk kick. Iår firade vi ett födelsedagsbarn på pyttelilla Bar Estocolmo (c/Palma 72) med skamlöst billig bira och den mest schizofrena musikmixen någonsin. Vi snackar klassiker som Loveboat blandat med London Calling och Always look on the bright side of life, utan sömlösa övergångar. Kvällens DJ stod på en bananlåda för att nå upp till mixerbordet (förmodligen också det byggt av staplade lådor), och hade han varit svensk hade han definitivt hetat Björn.

Men det bästa med lilla Stockholm måste ändå vara varmkorven, som serveras med alla klassiska tillbehör. Den måste jag komma tillbaka och prova.